Vinn min bok!
Jag lottar ut tre signerade exemplar av min poesibok Timotej som skrevs 2008.
Allt du behöver göra är att skriva din namn och din adress och kanske något fint om lite vad som helst i ett mail som du skickar till helenaohman_ [at]hotmail[punkt]com. (glöm inte underlinen där!)
Skicka ditt meddelande innan nästa måndag. Alltså den 23 november.
To die by your side is such a heavenly way to die
Mulna måndagsmorgnar.
Nu förstår jag hur det känns att inte ha snö, utan bara regn regn regn.
Uppsala regnar om natten. Jag får lockigt hår det är fint.
November och ingen verkar särskilt pepp.
Därför har jag gjort en lista till er. Den innehåller fina låtar.
Drick ett glas rött vin, läs Norwegian Wood, lyssna. Strunta i plugg, strunta i stulna tvättstugetider. Hör, bädda ner, klappa er själva på armen.
Varsågoda:
Sånger jag önskar att någon spelade för mig en mulen måndag
Skattkarta
Jag har en plåtfågel i fönstret.
Det är svårt att veta huvruvida den symboliserar frihet eller tvärt om.
Fin är den i alla fall.
Inget blir viktigt
Enda skillnaden är banne mig att jag ler när han drar.
Island
Man kan lyfta med planet. Få lock i öronen och efter en
liten stund se Norge under sig.
Man kan åka buss från Keflavik till Reykjavik och aldrig
ha sett något vackrare förut.
Och där fanns ett fantastikst ljus.
Det här är mina nya finfina vänner Nina och Rasmus. De åkte med mig
på resan.
När man i snitt möter tre katter under en och samma promenad,
då vet man att det är en bra stad.
Åtta timmars utflykt. I en bil för 13 var vi fem. Guiden
var söt, enerverande och smart. Så som guider ska vara.
Och trötta är det minsta jag vill göra er. Men det var så otroligt vackert,
förstår ni.
Och kallt som bara tusan. Det var det. Som en rysk natt.
Här nere höll Björk en gång konsert.
Hästarna var förstås min favorit.
Efter stickade tröjor och fina skivbutiker:
Och sedan åker man hem.
Med alla dessa moln under sig.
Flygplanscola och kuddar och filtar och utan gråtande barn.
Musik i öronen och oj vilka fina dagar.
Persienner undanbedes
Och för mig är det märkligt, hur träden fortfarande klamrar fast sig vid sina löv. Att solen lyser genom fönstret som vore det vår. Sinnet blir ofokuserat, det är blå himmel och jag sitter med kurslitteratur i famnen medan det gula lyser så starkt utanför.
En kväll gick jag ut ur universitetshuset och trädkronorna blev till eld i solen och människornas skuggor syntes mot guldiga väggar, som annars brukar vara vita.
Att cykla hem den gången var som en enda lång, mycket varm kram.
Vad man ska bli när man blir stor
rosig om kinderna
middagsätande
lägenhet (med stora fönster) på femte våningen-ägarinna
båtåkande
roligjobbande
roligfestande
blommor i vas som vissnat-ägare
blåbärsplockande
kär
rosig om kinderna
Nu struntar jag i det här och åker till Island istället
Och en dag, jag kan tala om idag, har ens vänner tråkigt på en lektion, så man bestämmer sig för att dra. Man bokar flygresa och utarmar hela sitt sparkonto. Och så bestämmer man sig för att dra. Bara så där. Bestämmer man sig för att dra.
Jag åker till Island på torsdag.
Det kommer bli det finaste någonsin.
I nästa vecka har jag en massa bilder till er.
This is not the sound of a new man or crispy realization / It's the sound of the unlocking and the lift away / Your love will be / Safe with me
Mamma åker de över hundra milen för att hälsa på mig. Vi äter på restaurang och tittar på gamla hus och jag får återuppleva hur det är att vara ny i mina nya hemstad en andra gång.
Mellan lördagen och söndagen tappade löven sina fästen om grenarna och jag plockar kastanjer från marken i samma sekund som de faller av träden och svingas ur sina taggiga skal.
Och det finns mycket kärlek här. Det är en mamma som kramar om ens arm och en hand på en axel och män i kappor som säger till när jag tappat vanten på marken.
Det är lätt att glömma den. Att glömma det. Att det enda vi drivs av är längtan efter kärlek, och den kärlek vi kan fylla upp våra hjärtan med. Det som gör oss till människor och djur. Att vi alla har den.
Fin
Och Uppsala har storm
Uppsala har storm och jag har nya skor som jag varken gått in eller värmt upp. Så jag cyklar i den förbannade vinden. Ser hur de som åker i andra riktningen är nöjda och jag skriker jag hatar när det blåser.
Uppsala har rosaskimrande skymning och jag har helg. På en onsdag.
Det är så mina kommande två månader ser ut. Och när jag levt igenom dem, kommer jag att vara lite
lite smartare.
Och Uppsala har storm.
Kanske också då.
Birds
Och en dag hände det bara så. Det hände att hon fick honom att känna sig uppfylld, som av vita moln. Inte var det hennes mening, men likväl hände det. Och medan han gick omkring och kände sig upplyft förvarade hon sin egen kärlek i innerfickan.
Om igår
Killen på parkbänken bredvid mig bär en jacka vilken får mig att förstå att killen i fråga är ganska häftig. Telefonen ligger mellan hans öra och axel, och samtidigt som han petar in en snus under överläppen säger han att han saknar sin hund så sjukt mycket. Att jag saknar att brottas med henne, hundjäveln.
Fint.
Vanilj och kokos
I mitt rum doftar vanilj och kokos och kanske lite te.
Vem vill egentligen plugga i Stockholm?
Jag återvänder alltid till Kärlekens historia. Bläddrar några sidor för att få i mig de fina orden efter för mycket Mc Gregor An introduction to linguistics.
På lektionerna skrattar jag halvhjärtat åt syftningsfel. Gråter över grammatikböcker och hemtentor.
Frågan är hela tiden om det är värt det. Den eviga tvekan. Vad händer sen, vad händer nu.
Alldeles för många frågetecken.
